Subscribe News Feed Subscribe Comments

Mönstring 13 april

Tror det är en och en halv månad sen jag bloggade sist, och folk frågar: Har du lagt ner din blogg helt nu? Svar nej. När jag gör det kommer jag skriva det här :) Jag kommer bara i bloggtorka perioder. Jag har tänkt skriva om mönstringen sen dagen då den var, men jag har valt att vänta tills mina tankar om den fått lägga sig lite. Jag tror att de flesta vet att jag INTE klarade den, något som jag haft väldigt blandade känslor om. Jag har inte varit ledsen för att jag inte får göra lumpen, jag har varit besviken på mig själv då jag sett detta som ett stort misslyckande.
Jag skriver om mönstringen från början, till slut. Jag kommer inte skriva ut mina resultat, inte för att jag är speciellt missnöjda med dom utan bara för att jag inte tycker man skriver ut det här.

Jag vaknar upp på morgonen, lustigt nog inte alls nervös för dagens äventyr. Gjorde mig färdig innan min far skjutsade mig till bussen som skulle gå halv nio. Vid det laget var jag däremot ganska nervös. Vad var jag nervös över? Över att inte hitta rätt buss, över att bussen skulle ha råkat avgå före jag kom(fastän jag var tjugo min tidig), att någon skulle sparka av mig från bussen mitt på F21 och att jag skulle gå vilse, att jag inte skulle hitta rätt i mönstringshuset(som visade sig vara i tre olika byggnader), hm ja... typ allt. Jag vet inte om man ska kalla det nervositet eller orolighet? Jag tror det var båda.

Jag kom fram till F21, utan att bli vilse någonstans. Vi samlades i ett rum och fick information om dagen, innan vi blev typ inskrivna och sedan blev placerade framför datorer där vi blev testade. Provet var på massa svåra ord, logiskt tänkande och en massa saker. Jag fick sen gå till ett annat hus där jag skulle låsa in mina saker, vi låste in saker i rum där de som mönstrar bor. Jag började ganska snabbt förstå att detta inte var riktigt det jag ville, jag förväntade mig inte lyx... men detta var lite värre än väntat och ändå sägs F21 vara bättre än I19 i Boden, hm..? Gick sen vidare till ett hus för att träffa en psykolog. Jag tyckte verkligen, verkligen inte om henne. Jag har haft en trygg och bra uppväxt, men hon testade mig verkligen. Rev upp allt som hänt sen man var liten, stora som små saker och jag kände mig verkligen som ett psyk där jag satt. Hon frågade saker om hela min skolgång, om mina ex mm. Jag kände mig grymt ledsen då jag kom ut därifrån, jag kände att man rivit upp saker som jag tidigare mått dåligt för men som jag lagt bakom mig.
Gick vidare till väntrummet till sjuksköterskorna och väntade ungefär en timme innan de kom och berättade att det var lunch. Käkade palt innan jag gick tillbaka och väntade ytterligare jätte länge på att det skulle bli min tur. Tillslut ropade de upp mig och jag fick världens skönaste sjuksköterska. Han var grym, och fick mig på riktigt bra humör igen :) De frågade om massa saker, kollade längd och vikt osv. Sen var det dags för styrketestet, och det var här det sket sig. Man skulle klara två lyft, jag klarade ett av de och det andra var jag 3 kg ifrån, surt? Ja, som fan. Gjorde sedan konditionstest vilket jag klarade, lyfte sen om men klarade än en gång inte lyften. Träffade sedan läkare och sjuksköterskan innan jag slutligen gick tillbaka till stället där vi gjorde första testet och blev "utskriven".

Mönstringen var inte alls det jag tänkt mig. Det var fullt med sköna människor, men efter att ha träffat psykologen satt jag mest och grubblade och tappade totalt lusten att sitta och snacka med de andra, jag kände mig som ett psyk. Det störde mig så hårt att hon lyckats få mig som är en så glad och lycklig människa, som haft den aboslut bästa uppväxten man kan tänka sig, att känna så. Maten var god, sjuksköterskan var svin härlig och jag är glad över alla trevliga människor man snackade med under dagen. Ingen av dom har jag kontakt med, jag hoppas verkligen att det gick bättre för dem än det gjorde för mig. Det var helt klart en upplevelse, men jag är besviken för att jag misslyckades :) Jag har möjlighet att söka in igen om jag vill, men eftersom jag inte är speciellt pepp på att göra lumpen tror jag inte att jag kommer söka in mer.
 
Shit happens | TNB Tested by Blogger Templates