Ibland känns det som om man hamnar uppe i en typ av fantasivärld, när allting är perfekt. Människor är ärliga, inga svek, allt är bara underbart. Helt plötsligt händer något och man ramlar ner till riktigt världen igen. Är det inte lite lustigt?.. Jag skulle vilja leva i fantasivärlden för alltid, men så ser inte verkligheten ut. Som tur är kan jag leva med det, och försöker att aldrig gräva ner mig i saker utan bara glömma det som hänt.